Vem är den vanlige jägaren?

Det är klart och vindstilla när skymningen faller över Hammarsjön utanför Kristianstad. Vi står utplacerade i några skyddande vassruggar och väntar. Vi har blivit inbjudna på jakt av vår ledarskribent Peter Nilsson. Det här är hans hemtrakter och han vet hur gässen sträcker från havet i öster på sin väg in till sjön. Vi har knappt hunnit ställa ut innan de första fåglarna kommer flygande. Vädret är inte det bästa för gåsjakt. Helst ska det vara mulet och blåsigt så att fåglarna trycks ner på lägre höjd. Det karaktäristiska ljudet hörs på avstånd och de första strögässen kommer flygande.  För högt men förväntningarna stiger. Efter ytterligare en halvtimme fylls himlen med svarta formationer. Gässen väller in i tusental. Det är en mäktig upplevelse och jag kan inte låta bli att tänka att det här är något som fler av landets vanliga jägare borde få vara med om.

Men hur ser den vanlige jägaren ut egentligen? Finns han eller hon överhuvudtaget? Jakten i Sverige bjuder på väldigt stora variationer. Mina erfarenheter från bonnjakter i Småland är helt annorlunda än den som ägnar sig åt köpjakten på stora gods i Sörmland. Längre norröver är trädskällarjakten med dagskort på skogsbolagens marker en självklar sysselsättning för många jägare. För mig är det naturligt att du tar hand om viltet som du skjutit själv. Andra drar på sig smokingen, tar en konjak på slottet och låter jaktelever sköta passning och styckning av det fällda viltet. Det finns inget rätt eller fel men vi lockas av olika sätt att jaga och det är väl bra. Men ibland kan jag inte låta bli att förfasas över vissa jägares framfart i skog och mark. För en tid sedan skrev Svenska Dagbladet om skogsföretaget SCA och deras jakt-anläggning i Henvålen i Härjedalen. Här har de plöjt ner över 100 miljoner kronor i exklusiva byggnader med all tänkbar lyx. Jägare och kändiskockar flygs in med privatjet och helikopter. Vid ett tillfälle, när en lunch skulle serveras på fjället i samband med en ripjakt, upprördes SCA-topparna över att det inte fanns någon alkohol till maten. Problemet avhjälptes med att en helikopter beordrades att åka och hämta den efterfrågade drycken. Det är ett sätt att jaga som är ganska väsensskilt från min småländska bonnjakt men höjdarna på SCA ser sig också som jägare.

Vår uppfattning om hur den vanlige jägaren ser ut är helt beroende på våra egna förutsättningar och villkor. Min första gåsjakt i Skåne var en ny och häftig upplevelse. För vår värd Peter Nilsson var det en helt vanlig jakt som han ägnat sig åt sedan sina unga tonår. Oavsett hur våra förutsättningar ser ut borde fler passa på att prova på något vilt som man inte jagat tidigare. Även om vädret inte riktigt var med oss den här gången hoppas jag att jag får testa gåsjakt i Skåne igen.

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail

Kommentarer