Följ med experterna på hemligt isfiske – och få bästa knepen

När vi träffas utanför värdshuset Glada Hudik frågar Jessica Dolk om bilresan gick bra. Jag hör mig själv svara ja, men det är inte helt sant. Några mil norr om Uppsala körde jag över en hare. Den pilade ut från gräspartiet mellan vägbanorna och kunde lika gärna sprungit vänster, men den gick höger – rakt under min bil. I tio mil kunde jag inte tänka på något annat än ljudet av den hårda dunken. Det kändes så onödigt.

Det är fortfarande kolmörkt när jag rattar efter Jessica och hennes sambo Håkan Rotters bil, på allt smalare vägar. Vi ska till en sjö någon mil utanför Hudiksvall. Jessica och Håkan är experter på ismete efter gädda och har lovat att visa Landläsarna knepen.

Spcialtillverkad utrustning

De kör varsin fullpackad pulka ner mot isen över den frosthårda täkten. Håkan arbetar till vardags på Sjölins smide och har gjort en specialanpassad pulverlackad aluminiumram med spöhållare, hållare för vippor och plats för mörthinken. Rena konstverket.

Det märks att Jessica och Håkan är lika väl sammansvetsade. En borrar hål och en sätter spön. Allt går snabbt och effektivt. De jobbar som ett lag.

Den lilla sjön, som jag får lova att hålla hemlig, är grund och ligger mitt ute på ett gärde, men har ett inlopp och ett utlopp. Den ser inte mycket ut för världen, men håller ändå förvånansvärt stor gädda.

Gillar övergödda sjöar

Det är just den sortens sjöar som Jessica och Håkan börjat intressera sig för lite extra, alltså små och lite övergödda sjöar där det har utvecklats ett bestånd av färre men större gäddor. Ingen bryr sig om att fiska där, eftersom de ser för små ut.

– Vi brukar gå runt på ett antal sådana sjöar. Vi gör ett besök, sedan låter vi sjön vila i några veckor och fiskar i andra sjöar innan vi är tillbaka igen. Så gäddorna får vara ifred ett tag, berättar Jessica och agnar på en mört i pannlampans sken.

Ismetet bedrivs ungefär som angelfiske. I varje hål sänks betesfisken ner, men istället för bara en rev kör Jessica och Håkan med korta ismetespön och multirulle. Tafsen snos ett par varv och sätts fast i vippan, som även har en pingla så att man hör om gäddan tar betet och drar iväg, även om man är långt bort.

Gryningen funkar bäst

Jag märker att de vill utnyttja gryningstimmen, de har lite bråttom att få ut allt.

–Just den här timmen brukar vara allra bäst så här tidigt på vintern. Senare framåt våren kan det vara tvärtom, då kan det vara skymningstimmen som är bäst, säger Håkan.

De träffades 2010, under havsöringsfiske i näraliggande Harmångersån, och har sedan dess varit ett par. Många par drar åt olika håll när det gäller att hålla liv i sina personliga intressen, men det dilemmat har inte Jessica och Håkan. Fiskar de inte tillsammans, så kan de åka iväg på varsitt håll eller med kompisar. Båda låter fisket ta stor plats i sina liv.

– Båda gjorde klart redan från början att vi lägger stor vikt vid vårt intresse och båda gillar mer att vara ute och fiska än att bara vara hemma. Det finns nog ingen som känner mig så väl som fiskare, som Håkan gör, säger Jessica.

Förr brukade de tävla om att komma först till första fällningen, det kunde bli rena sprintloppen på isen. Men numera har de lugnat ner sig en smula. Den som ser eller hör första fällningen får ta spöet.

Lyser med pannlampan

Den här gången är Jessica närmast. Vippan vid hålet närmast inloppet fäller och pinglan hörs tydligt. Jessica drillar fisken precis när solen långsamt kämpar sig upp ovanför trädlinjen.

Hon har fortfarande pannlampan på och lyser ner mot hålet. Det korta spöet böjer sig som ett vasstrå ner mot isen. Nu är det bara frågan om gäddan sitter på hela vägen upp. Men det gör den.

Det är en fin fisk, kanske fyra kilo. Och eftersom det är plusgrader kan vi ta upp den på isen utan att skydda den med en handduk eller skyddsmatta. För den ska snart ner igen.

Jessica och Håkan sätter tillbaka nästan alla gäddor, förutom en och annan som blir matfisk. Håkan hjälper till med tång och käftöppnare för att plocka bort krokarna. Vilken start på dagen! Vi har inte ens hunnit dricka kaffe.

Där det finns korpar finns det fisk

Solen gör snart sitt bästa för att lysa upp landskapet, men står så lågt den här tiden på året så det bara är toppen av vassen som nås. Det smäller i den växande isen och vi ser en korp komma flygande över granskogen.

– Vi brukar säga att där det finns två korpar, där är också fisket bra, berättar Håkan.

Men det verkar räcka med en. För nu är det Håkans tur att jogga iväg över isen, när vi fått ytterligare en fällning. Jag springer efter med kameran.

Det är spännande att springa mot hålet, man vet inte riktigt vad som ska hända. Ovissheten kittlar. När vi kommer fram tittar vi ner.

Det är så grunt att vi ser gäddan hålla i mörten, den står helt still. Som en hund som håller i sin favoritpinne. Vi står som förstenade.

Får flera gäddor

Till slut gör Håkan mothugg och gäddan krigar på för fullt för att inte åka upp på isen. Vattnet stänker åt alla håll när den äntligen åker upp. Fram med tången och så åker fisken ner igen.

Vi får flera gäddor under dagen, med en topp på cirka fem kilo. En kanondag.

Läs också:Fiskelyckan är gjord – rekordsensation på kroken

Utrustning för ismete

• Kort spö, med multi- eller haspelrulle.

• Nylonlina 0,40 mm (så den håller mot iskanten).

• Isvippor, gärna med krympslang eller tejp i toppen så inte linan nöts i fästet. Ställ dem i rätt vinkel så de syns från din fikaplats. Sätt även gärna en pingla i toppen.

• Isborr 200-255 mm (motorborr underlättar).

• – Isdubbar. Kolla alltid isen, var särskilt vaksam på mörka fläckar, samt in- och utlopp.

• Betesfisk, helst mört (död fungerar lika bra som levande).

Läs också:Världsrekord? Så här fileas fisken på sekunder

Så här hanterar du 2 vanliga situationer

När gäddan tagit betet och vippan fällt springer du mot hålet men tar det lugnt sista biten så att inte gäddan blir skrämd av vibrationerna. Så här hanterar du de två vanligaste scenarierna:

1. Gäddan tar lina

Går gäddan i väg med bytet och drar lina från rullen lyfter du bara spöet och gör kraftigt mothugg på en gång.

2. Linan är still

Gäddan har tagit betet men kan ha stannat för att vända det rätt i munnen. Ta tag i linan med händerna och känn mycket försiktigt om det är tungt i andra änden. Då är gäddan kvar. Greppa spöet, kolla att bromsen är rätt inställd, veva in löslinan och höj spöet snabbt och gör ett hårt mothugg. Förhoppningsvis är gäddan krokad.

Läs också:Quiz: Vad kan du om fiske?

Detta är Jessica och Håkan

Namn: Jessica Dolk, 29, Håkan Rotter, 34 år.

Bor: I hus strax utanför Hudiksvall.

Arbetar med: Jessica studerar på distans till biolog vid Karlstads universitet och skriver artiklar i Jakt & Jägare. Håkan arbetar på Sjölins smide i Hudiksvall.

Jessica om Håkan: ”Noggrann. Allt ska vara rätt: djupet, stor-leken på betet, ljuset. Ja, allt.”

Håkan om Jessica: ”Envis. Och så är hon mer positiv än jag och klagar inte lika mycket på omständigheterna.”

Nyhetsbrev från land.se

Över 26.000 läsare! Lands nyhetsbrev är gratis och kommer till din mejl med tips om bra artiklar. Du kan när som helst avsluta din prenumeration.
// 255){alert("Ange högst 255 tecken i fältet för e-postadress.");SubscriberForm.pf_Email.focus();return false;}if (SubscriberForm.pf_Email.value == ""){alert("Ange adressen i fältet för e-postadress");SubscriberForm.pf_Email.focus();return false; }if (SubscriberForm.pf_Email.value.length

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter.

Följ Land på Facebook!