Knivskarpt från Mora
Din första kniv var med största sannolikhet en kniv från Mora. I över ett sekel har knivarna från Mora varit var mans egendom. Nu firar företaget 125 år med att byta namn till Morakniv AB.
Ett envist dunkande fyller lokalen. Det låter som mullrande hjärtslag. Ljudet kommer från en stor metallpress som stansar fram knivblad ur ett långt stålband. Det matas in på den ena sidan av pressen och när det sedan kommer ut på andra sidan ser det ut som någon tryckt pepparkaksformar i stålet. Det klirrar till från bladen när de trillar ner i en stor låda. På några hyllor i verkstadslokalen står olika stansverktyg som byts ut beroende på vilka blad som ska tillverkas.
Den stora maskinen spottar ur sig 120 knivblad i minuten och produktionen av de klassiska knivarna från Mora är idag en högteknologisk process. Det mesta sköts av robotar och datastyrda maskiner. Arbetarna på golvet har blivit operatörer och programmerare istället för smeder och slipare.
– Det är den nya datorgenerationen som tagit över. Idag är det inte mycket som görs för hand, säger Thomas Eriksson som är produktchef på Morakniv och som visar oss runt i företagets lokaler tillsammans med företaget marknadskommunikatör Debby Döss.
Men vägen fram till högteknologisk tillverkning har varit lång och krokig. Det hela började med några fattiga bönder som tillverkade knivar för att dryga ut kassan. De hade namn som Katrin-Jöns Persson, Sol-Nils Olsson, Finn-Anders Andersson, Djos-Lars Mattsson och Krång-Johan Eriksson. De lärde sig av varandra och i en anda av konkurrens och samarbete utvecklades tillverkningen.
Någon kom på att man kunde ta ett dyrt kolstål med en hög hårdhetsgrad och välla in det mellan billigare, mjukare stål. Då fick man en vass egg och samtidigt ett blad som blev både slitstarkt och elastiskt till en rimlig kostnad. Det var en av framgångsfaktorerna bakom knivarna från Mora. En annan var det karaktäristiska och praktiska träskaftet.
Troligen var knivmakaren Sol-Nils Olsson först med den enkla men genialiska spolformen. Han började göra knivar någon gång i mitten på 1800-talet. Men han fick ingen ordning på ekonomin i sin verksamhet och gick ihop med Finn-Anders Andersson som startade knivtillverkning 1877.
Det finns ett fotografi från Stockholms-utställningen tio år senare där företagets olika knivmodeller visas på en tavla. Alla i den klassiska stilen med blad i kolstål och spolformat skaft. Deras framgångar lockade andra att ge sig in i knivtillverkningen och en som satsade på en mer industriell produktion var Erik Ersson som senare tog sig namnet Erik Frost.
Han hade återvänt från en tid i Amerika och startade en åkdonsfabrik 1891. Där tillverkades också knivar och det räknas som startskottet för den verksamhet som idag tillverkar närmare 3,5 miljoner knivar om året. Sedan årsskiftet heter företaget Morakniv AB. Det är i praktiken resultatet av en sammanslagning av två bittra konkurrenter. För några år sedan blev Frost Knivfabrik uppköpt av KJ Eriksson. En annan klassisk tillverkare av morakniven. Deras fabriker låg bara ett stenkast från varandra och rivaliteten var stenhård innan de gick samman.
– Jag tror att den lokala konkurrensen har varit en förutsättning för framgången. Det gällde att vara bäst på att tillverka Moraknivar. Under årens lopp har olika knivtill-verkare köpts upp och slagits samman. Nu finns det en stark aktör kvar, säger Thomas Eriksson.
Idag är all tillverkning förlagd till KJ Erikssons lokaler i Östnor. Spåren från forna tiders hantverk är nästan borta så när som på ”Gubbhyllan”. Där tillverkas och monteras fortfarande alla träskaft. I den övriga fabriken är det nästan bara robotar och datastyrda maskinerna som gör jobbet. Det frustar, pyser och fräser när vi går runt i lokalen. Robotarna snurrar runt, sträcker sina gripklor och plockar knivarna mellan olika moment med millimeterprecision. De stansade bladen skickas in i ugnar för att härdas. Stålet färgas glödande orange i hettan och kyls sedan snabbt av i speciella vattenbad.
Varje modell kräver sin egen karaktär på bladet. Fabriken gör knivar till hantverkare, kockar, jägare och andra specialändamål. Ett exempel är en slaktkniv som används till att bena ur filén. Den ska kunna böjas som ett ”U” minst 100 000 gånger. Det bladet kräver en helt annan härdning än exempelvis en jaktkniv.
– Det är många som kan blanda ihop ingredienserna till en kaka men om du inte kan sköta ugnen blir det lätt vidbränt. Vi ligger långt framme när det gäller behandlingen av stålet om man jämför med våra konkurrenter i världen, säger Thomas.
När härdningen är klar ska bladen anlöpas, slipas och poleras blanka. Därefter märkts de med företagets logga och sedan återstår formgjutningen av plastskaftet, montering av knivslidan och paketeringen.
Man kan undra vad Sol-Nils Olsson skulle sagt om han fick se dagens knivar. Den enkla modellen med blad i kolstål och rakt skaft lever vidare men har fått sällskap av ett digert utbud av olika knivar med plastskaft.
Utvecklingen går hela tiden framåt och inför 125-årsjubiléet kommer flera modeller att presenteras. Den senaste nyheten är modellen Garberg som är den kraftfullaste kniven som företaget tillverkat.
– Även om vi har en lång och stolt tradition så är vi i högsta grad ett företag som hela tiden siktar framåt och antar nya utmaningar, säger Thomas Eriksson som inte bara är produktchef på Morakniv. Han är också barnbarn till Krång-Johan Eriksson som började göra knivar för över ett sekel sedan. Historien och framtiden går hand i hand på företaget Morakniv AB.
Vill du ha fler artiklar om Jakt&Fiske i ditt flöde? Gilla Jaktmarker&Fiskevatten på Facebook!
Ännu mer Jakt&Fiske: Prenumerera på Jaktmarker & Fiskevatten – specialtidningen för dig som lever för att jaga och fiska.
Läs också: Fler artiklar för dig som jagar och fiskar.
Följ Jaktmarker&Fiskevatten på Instagram:
