Duell: Anschütz vs Sauer 202

Tillhör du den stora skara svenskar som gillar att kolla på skidskytte på TV? I så fall har du alla gånger stött på namnet Anschütz. Vapen av detta fabrikat är det absolut vanligaste valet bland just skidskyttar.

I jaktsammanhang har Anschütz fram till helt nyligen inte visat framfötterna lika mycket. Visserligen har man tillverkat jaktvapen i klenare kalibrar, till exempel i klass 2. Men inte i de grövre kalibrar som används vid jakt på klövvilt och annat större vilt.

Därför lyfte nog många jägare lite extra på ögonbrynen när anrika Anschütz Jagd- und Sportwaffenfabrik i tyska Ulm (grundad redan 1856) släppte sin första moderna klass 1-studsare, modellbeteckning 1780. Vapnet har sålts i Sverige sedan 2012 men det är först nu i vår och sommar 2013 som det lanseras i stor skala.

– Det märks tydligt att Anschütz har sina rötter i tävlingsskyttet, säger vapensmeden Mattias Tyrefors när han packar upp en 1780 ur vapenkofferten på skjutbanan.

– Avtryckaren till exempel är flyttbar efter skyttens önskemål. Och det finns flera justerskruvar för trycket. Du kan exempelvis växla mellan direkttryck och tryckpunkt. Många tävlingsskyttar vill ju ha ett litet förtryck innan skottet går av.

Anschütz D FL 1780, som är studsarens fullständiga namn, får i den här testen tävla mot den gamla välkända veteranen Sauer 202, en premiumbössa och mångårig storsäljare i många länder.

Sauer 202, även den tysktillverkad, har i sin grundkonstruktion funnits nästan hur länge som helst. Eller i varje fall från tidigt 1990-tal i sin nuvarande version. Den är populär bland många jägare för sin fina precision, pålitlighet och tysta säkringssystem.

Mattias Tyrefors trycker och känner på vapnen och granskar deras design:

– Ska man säga något direkt om utseendet så tycker jag att Sauern är den finaste studsaren att titta på, säger han. Vet inte riktigt vad det är som fattas hos Anschütz. Jag tycker helt enkelt inte att den är lika vacker, den liknar mest ett luftgevär.

Men en sak i Anschütz grundkonstruktion höjer han till skyarna: att det ligger en limmad och fastskruvad aluminiumkärna i kolven. Denna lösning menar Tyrefors har stor betydelse för den långsiktiga precisionen. Om aluminiumkärnan bara är rätt monterad så får man aldrig några spänningar mellan metall och trä i studsaren. Därmed försvinner också risken för plötsliga träfflägesförflyttningar på grund av sådana spänningar.

Sauer har valt ett annat system för att minska effekterna av rörelserna i vapnets trädelar. Bland annat är framstock och kolv delad i två delar som inte har någon direktkontakt med varandra. Sauer är också byggd så att jägaren själv kan byta mellan olika pipor – en manöver som inte är möjlig hos Anschütz.

En annan skillnad är att Sauern har snälltryck, alltså möjlighet att ställa avtryckaren i ett läge när skottet går av efter bara ett ytterst lätt tryck på avtryckaren. Konstruktionen är av den gamla sorten: snälltrycket går i när man pressar avtryckaren framåt. Anschütz har inget snälltryck, däremot kan släp och hårdhet ställas med flera skruvar.

– Sauer 202 har en enda skruv för att ställa hårdheten i trycket, säger Mattias Tyrefors. Och släpet kan du inte justera alls. Visserligen har Sauer bara ett ytterst litet släp men det lilla som finns kan man alltså inte få bort.

Slutstycket på båda vapnen har sex låsklackar som håller fast patronen inför avfyringen. Säkringen på vapnen säkrar bara avtryckaren. Anschütz har ett rymligare magasin än Sauer. Bådas är gjorda i stål med plastbotten.

I vanlig ordning provsköt vi duellvapnen med fyra av de vanligaste ammunitionssorterna för jaktstudsare i Sverige: Remington Core-Lokt, Norma Alaska, Norma Oryx och Sako Hammerhead.

Båda vapnen visade sig skjuta tätast med Alaska, Normas äldsta och sannolikt billigaste jaktkula! Anschütz hade en fin och tät träffbild även med Norma Oryx. Sauern fick en tät bild också med Sako Hammerhead. Mest glesa träffbilder fick bägge studsarna med Remington Core-Lokt.

– Anschütz nya klass 1-studsare är helt klart ett spännande tillskott, säger Mattias Tyrefors. Men samtidigt är både det vapnet och Sauern lite överkurs för en jägare som kanske bara jagar älg någon vecka per år.

– Men så fort du har lite högre krav på precision, slitstyrka och liknande så är båda bössorna absolut intressanta. Anschütz vinner knappt, framför allt för de fina skjutegenskaperna.

UTMANARE 1

ANSCHÜTZ

Modell: D FL 1780
Tillverkningsland: Tyskland
Vikt: 3,2 kg exklusive kikarsikte
Piplängd: 560 mm
Utbytbara pipor: Nej
Kalibrar: .308, .30-06, 8×57 och 9,3×62
Kolvmaterial: Valnöt (även gummiöverdragen trästock finns)
Kolvtyp: Rak
Magasin: 5+1 kryssmagasin
Säkring: Sidosäkring, tvålägessäkring (säker/osäkrad) som säkrar avtryckaren
Trycke: Ställbart direkttryck, saknar snälltryck
Fäste för kikarsikte: Levereras med Picatinny-skena, finns många andra alternativ
Kikarsikte: Zeiss Victory HT 3-12×56
Ljuddämpare: Nej
Cirkapris: 18 995 kr för själva vapnet

UTMANARE 2

SAUER

Modell: 202
Tillverkningsland: Tyskland
Vikt: 3,6 kg utan kikarsikte
Piplängd: 560 mm
Utbytbara pipor: Ja
Kalibrar: Finns i de flesta standardkalibrar
Kolvmaterial: Valnöt (syntetkolv finns som alternativ)
Kolvtyp: Monte Carlo
Magasin: Radmagasin: 3+1 standard, 2+1 magnum
Säkring: Tvålägessäkring, säkrar avtryckaren
Trycke: Direkttryck med snälltryck
Fäste för kikarsikte: Många alternativ, bl a Weaverklackar
Kikarsikte: Schmidt & Bender 3-12×50
Ljuddämpare: Nej
Cirkapris: 18 000 kr för vapnet

TEST

ATT SKJUTA MED

Båda vapnen är mycket trevliga att skjuta med. Och vi hittar snabbt fabriksladdad ammunition som passar de vapenexemplar vi testar. Något förvånande sköt såväl Anschütz som Sauer allra bäst – nästan hål i hål – med Norma Alaska. Men vi upplever ändå att Anschützen är snäppet vassare när det gäller precision. Trycket känns bättre och är dessutom anpassningsbart efter den enskilde jägarens önskemål.

VINNARE: Anschütz får 5 poäng, Sauer 202 får 4 poäng.

SMIDIGHET

Med tanke på vilken fin precision vapnen levererar så är båda två smidiga att hantera. Sauerns tvådelade säkringssystem – man säkrar med knapp på kolvhalsen och osäkrar med knapp framför avtryckaren i varbygeln – är omdiskuterad bland jägare. Vi tillhör den falang som gillar systemet, inte minst för att man kan osäkra absolut ljudlöst. Anschütz har en traditionell sidosäkring. Här är vi mer kritiska – när vapnet ska osäkras blir handens rörelse mellan skjutläge och säkringsreglage irriterande lång.

VINNARE: Sauer 202 får 4 poäng, Anschütz 3 poäng.

SÄKERHET

Inget av vapnen kan plundras i säkrat läge. Det ser vi som en brist. Men Anschütz och Sauer får ändå betraktas som säkra att hantera för en användare som är lite van vid systemen. Eller annorlunda uttryckt: vapnen är säkra men inte idiotsäkra. För att få högsta poäng i detta moment krävs lösningar av den typ som finns hos Blaser och Merkel: att det inte kan smälla förrän du har spänt upp säkringen.

OAVGJORT: Anschütz och Sauer får 3 poäng vardera.

KVALITET

Tysk kvalitet på högsta nivå gäller för båda modellerna. Sauerns grundkonstruktion är från 1980-talet och har kontinuerligt förbättrats i detaljerna sedan dess. För en vapensmed är det i dag snudd på sensation att få in en Sauer 202 som behöver repareras. Anschütz 1780 är en ny konstruktion och det är naturligtvis omöjligt att veta om den kommer att drabbas av barnsjukdomar. Men granskar man vapnets detaljuppbyggnad, bearbetningsytor och slutfinish så finns ingen anledning att misstänka att kvaliteten skulle vara sämre än hos Sauer.

OAVGJORT: 5 poäng till båda vapnen.

TILLBEHÖR

En fördel med Anschütz är att rembygelfästet passar till Harris och liknande, utfällbara skjutstöd. Sauer 202 har en för vek framstock för sådana montage. Benstödsfäste kan dessutom inte fästas i ordinarie rembygelfäste. Att få till ett bra kikarmontage är inga som helst problem för något av vapnen. De flesta fästen för kikarsiktet kan monteras.

VINNARE: Anschütz får 4 poäng och Sauer 3 poäng.

SUPPORT OCH SERVICE

Jaguargruppen, som importerar Sauer, har skiftande kvalitet på sin support och service. Reservdelar för märket finns hos Torsbo Handels som även har egna, duktiga vapentekniker. Servicen av Anschütz 1780 kommer att skötas av Åre Bössmakeri i Jämtland, ett företag med gott renommé i branschen.

OAVGJORT: Anschütz och Sauer får 4 poäng vardera.

SÅ SLUTADE DUELLEN

Anschütz vinner knappt med 24 poäng före Sauer 202 som får 23 poäng. Högsta möjliga poäng denna gång var 30 poäng.

5 poäng = Ypperlig

4 poäng = Mycket bra

3 poäng = Godkänd

2 poäng = Skärpning krävs

1 poäng = Underkänt

SÅ HÄR GJORDE VI

1. Vi testsköt vapnen sittande med sandsäckar som skjutstöd mot papperstavlor på 100 meters avstånd. På Anschütz 1780 satt kikarsiktet Zeiss Victory HT 3-12×56. På Sauer 202 satt en Schmidt & Bender 3-12×50. Kalibern var .308 W för Anschütz och 30-06 för Sauer. Vapnen lånades av Jaktia i Kållered respektive Walter Borg i Stockholm.
2. Provskjutningarna gjordes med fyra ammunitionssorter: Remington Core-Lokt, Norma Alaska, Norma Oryx och Sako Hammerhead. Kulvikten för samtliga var 11,7 g (180 grains).
3. Vi sköt 3-skottsserier och var noga med att låta vapnen kallna inför varje ny serie. Viktigast för oss var att se hur skotten i respektive serie placerade sig i förhållande till varandra. Träffläget var alltså inte exakt justerat.